Unik samling funktionshinderhistoria skänks till Sörmlands museums samlingar enligt ett pressmeddelande från museet den 28 februari 2017.
Det är Karl Grunewalds familj som har beslutat att skänka samlingen till Sörmlands museum eftersom museet arbetar med funktionshinderperspektivet.
Läs pressmeddelandet här: https://www.mynewsdesk.com/se/soermlands-museum/pressreleases/unik-samling-funktionshinderhistoria-skaenks-till-soermlands-museums-samlingar-1831603
Medlemsbladet utkommer 5 gånger under året. Det skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Bladet finns också i LL-version. Medlemsblad nr 1 2017 har nu utkommit med tolv sidor intressant läsning och information.
Det är med stor sorg och saknad som vi fick beskedet att Bengt Lindqvist, mångårig ordförande för HandikappHistoriska Föreningen och Hedersmedlem, avled den 3 december 2016. Beskedet var inte oväntat eftersom Bengt varit sjuk en längre tid. Ändå känns tomrummet påtagligt eftersom Bengt varit en så central person inom funktionshinderrörelsen ända sedan 1970-talet. Han var ordförande för De Blindas Förening sedermera Synskadades Riksförbund samt ordförande för Handikappförbundens Centralkommitté (HCK). Dessutom var Bengt också 1985-1991 biträdande Socialminister med ansvar för familj- och handikappfrågor. Bengt blev också en internationell storhet som bl.a. FN:s första rapportör gällande FN:s standardregler. FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning blev ett av resultaten av Bengts långa livsgärning.
Trots sina många viktiga uppdrag, nationellt och internationellt, tog Bengt Lindqvist även på sig uppgiften att vara HandikappHistoriska Föreningens ordförande under åren 1992 – 2012. Det blev av stor betydelse för föreningen och ledde fram till viktiga projekt med stöd från Arvsfonden. Vi ska föra HHF vidare i den anda som präglade Bengts politiska insatser, nämligen uppfattningen om alla människors lika värde.
Bengt förstod vikten av historiska kunskaper om levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Han kände väl till samhällets brister och det gemensamma ansvaret för att förbättra de sociala förhållandena för medborgarna. Som ordförande i Synskadades Riksförbund var han väl insatt i den kamp som organisationen fört sedan starten 1889 och de små och stora framsteg som blev resultatet. Vill man veta mer om Bengt kan man läsa hans memoarbok ”Blindstyre” från 2012.
Bengt Lindqvist föddes i Helsingborg 1936 och hans röst med den Skånska värmen i tonen blev aldrig skarp och hotande. Han var en trygg ledare för styrelsen och föreningen. Platserna för styrelsemötena följde Bengts olika roller i samhället och ägde rum på SRF:s styrelserum, på Hjälpmedelsinstitutet, i riksdagshuset under tiden som riksdagsledamot eller på hans kontor som FN:s speciella rapportör i handikappfrågor.
Styrelsen för HHF
Medlemsbladet utkommer 5 gånger under året. Det skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Bladet finns också i LL-version. Medlemsblad nr 5 2016 har nu utkommit med fjorton sidor intressant läsning och information.
Medlemsblad nr 5 – kort om innehållet
Ordförande har ordet – En värld i förändring och utveckling
HHF:s årsmöte 2017
Valberedningen har ordet
Seminarium – Från välgörenhet till välfärd
HHF skriver till Kulturdepartementet
Vita käppens historia
När blir en förening historiskt intressant – och historiskt intresserad?
Litteratur-tips
Nyheter från Danmark
Reflexioner av Barbro Carlsson
Tactile Reading – Brailleskriften
Jämlikhet, solidaritet, trygghet och rättvisa har varit grundpelarna i det svenska välfärdsbygget. Har detta gällt fullt ut i den svenska välfärdsutvecklingen? Hur och i vilken utsträckning har den svenska funktionshinderrörelsen bidragit till att dessa principer ska gälla? Vilka reformer har varit mest avgörande i funktionshinderrörelsens kamp för ett samhälle för alla? Hur kommer det sig att FN-konventionen för personer med funktionsnedsättningar och politiska beslut, fattade av regering och riksdag om jämlikhet och mänskliga rättigheter, i många avseenden har blivit till intet förpliktigande de senaste 15 åren?
Dessa frågeställningar var utgångspunkten för presentationer och diskussion vid HHF:s seminarium den 16 december 2016.
Seminariet var en gåva till tre tidigare aktiva och centrala personer i HHF som valt att träda tillbaka vid senaste årsmötet. De tre är Barbro Carlsson, Lennart Nolte och Birgitta Andersson (bilden nedan). De hade själva fått möjlighet att bestämma vad seminariet skulle handla om och vilka de önskade som medverkande. Temat de valt var Från välgörenhet till välfärd.
Efter välkomstord av Jan-Peter Strömgren tog Maria Johansson, ordförande LikaUnika, över som moderator för seminariet.
Förste talare var Magnus Tideman, professor i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad, som under rubriken Från välgörenhet till välfärd(?) till ??? gav ett forskarperspektiv på funktionshinder och levnadsvillkor.
Näste medverkande var Wilhelm Ekensteen, hedersdoktor, författare och under många år verksam som företrädare för DHR och Intressegruppen för Assistansberättigade, IfA.
De inledande presentationerna följdes av ett panelsamtal där föredragshållarna fick sällskap av Lars Lindberg, skribent och föreläsare om funktionshinderpolitik och mänskliga rättigheter, samt Ann Jönsson, SRF.
Ett 60-tal deltagare deltog i seminariet som genomfördes i samarbete med ABF Stockholm.
Handikapp Historiska Föreningen, HHF, har deltagit i två så kallade sakråd som anordnats av och med Kulturdepartementet den 8 juni och den 6 september 2016. HHF har då representerat såväl Handikappförbunden som LikaUnika, alltså den samlade funktionshinderrörelsen. Vårt huvudbudskap vid dessa träffar har varit tvådelat; För det första vill vi understryka att kommande lagstiftning och andra åtgärder måste präglas av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, ofta omtalad som CRPD:n. För det andra vill vi framhålla vikten av att tillföra tillräckliga resurser såväl till de förbund och verksamheter som organiserar personer med funktionsnedsättning som till museer och andra institutioner och verksamheter som arbetar med kulturarvsfrågor för att kunna bevara och synliggöra kulturarvet för personer med funktions-nedsättning.
HHF har följt upp sitt deltagande med en skrivelse till Kulturdepartementet.
Medlemsbladet utkommer 5 gånger under året. Det skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Bladet finns också i LL-version. Syftet med Medlemsbladet är att förse medlemmarna med information om föreningens arbete, nyutkomna böcker, skrifter och forskningsrapporter inom HHF:s område samt olika aktiviteter som rör föreningens verksamhet. Till det medverkar såväl gästskribenter som styrelseledamöter.
I redaktionen finns Gunilla Stenberg Stuckey och Solveig Johansson Grip. AnnCharlotte Karlberg svarar för LL-versionen.
Vad kan dagspolitiken lära av funktionshinderpolitisk historia?
Det var temat när HandikappHistoriska Föreningen, HHF, på politikerveckans första dag, söndagen den 3 juli, genomförde sitt arrangemang i Handikappförbundens tält på Skeppsbron i Visby.
Birgitta Andersson, tidigare ordförande i HHF, och Solveig Johansson Grip, ledamot i HHF:s styrelse, samtalade om erfarenheter från många år i funktionshinderrörelsen. Om segrar och tillkortakommanden med start i 1960-talet och Vilhelms Ekensteens bok ”På folkhemmets bakgård” via de två stora utredningarna på området med Kultur åt alla och Ett samhälle för alla som avstamp för förändringar och och nästa steg i kampen för mänskliga rättigheter.
Samtalet berörde också kopplingen mellan välgörenhet och funktionshinder och konsekvenserna av det i dagspolitiken, om teckenspråket, LSS och kampen för tillgänglighet liksom FN:s standardregler och funktionshinderkonventionen.
Ett 15-tal personer hade samlats i tältet för att lyssna på samtalet och deltog också med egna erfarenheter och synpunkter. Mycket har förändrats i positiv riktning men det är så mycket som står stilla eller går bakåt, våra frågor har blivit mer av budgetfrågor i motsats till tidigare då de var ideologiska rättighetsfrågor.
Erfarenheten är att aldrig ge upp, att vara konkret i vad vi vill uppnå och att samarbeta inom funktionshinderrörelsen.
Samtalsledare var Mikael Klein, intressepolitisk chef på Handikappförbunden