Medlemsblad nr 4 2019

Medlemsblad nr 4, oktober 2019

Läs som PDF HHF Medlemsblad 4 2019 eller WORD HHF Medlemsblad 4 2019

INNEHÅLL

Ordföranden har ordet: Hur blir det med vår konvention ?.

Seminarium 21 november: Alla dessa kvinnor

Gunilla Stenberg Stuckey fick medalj

Nya böcker

  • 130 års arbete i Synskadades Riksförbund.
  • Doktorsavhandling om funktionshindrade aktivisters krav på verkligt medborgarskap.

Utställning: En perfekta människa? på Sörmlands museum i Nyköping.

Språkbruket är präglats av sin tids värderingar

Medlemsblad nr 3 2019

Medlemsblad nr 3, juni 2019

Läs som Medelmsblad 3 2019 PDF eller Medlemsblad 3 2019 WORD

INNEHÅLL

  • Ordföranden har ordet: Kulturarvet allt viktigare för framtiden
  • Rapport från HHF:s seminarium:  ”UNCRPD, vägen till en FN-konvention”
    • Välkommen
    • 1980 – 1995 med FN:s handikappår, expertmöte och standardreglerna
    • Standardreglerna och processen fram till arbetet med konventionen
    • Konventionen blir till
    • Alternativrapport och granskningen 2014
    • Dagsläget
    • Avslutning
  • Ny styrelse
    • Guy Lööv
    • Anna Wallsten
  • Danmark firar Bank-Mikkelsen
  • Nytt arkivförbund

Ordföranden har ordet: Kulturarvet allt viktigare för framtiden

Handikapphistoriska föreningen ska vi fortsätta ha som namn enligt beslut på årsmötet nu den 26 april. Men vi ska nu också ha en viktig undertexten nämligen ”Synliggöra personer med funktionsnedsättning i ett historiskt perspektiv”. På ett bra sätt behåller vi kopplingen bakåt samtidigt som vi har en undertext som är med i tiden. Föreningen som startade för över 30 år sedan kommer att bli allt viktigare i framtiden. Något som märktes när vi genomförde vårt seminarium före årsmötet ”UNCRPD – vägen till en konvention”. Trots att det ändå inte är så länge sedan processen skedde så är det redan historia och en del av vårt kulturarv. Det var också lätt att konstatera att det är hög tid att dokumentera viktiga delar av processen som inte är känd för allmänheten och inte heller i funktionshinderrörelsen. Jag vill passa på och tacka alla medverkande. Ni bidrog med kompetens och engagemang till ett givande seminarium!

Vid årsmötet valdes förstås en ny styrelse. Denna gång var det två som lämnade och två som kom in. Det innebär att vi efter några år med turbulens och många personbyten finns det nu en kontinuitet i den nya styrelsen. Vi ser alla fram mot att på ett bra sätt lösa vår uppgift.

En som lämnade styrelseuppdraget är ett unikum inom HHF nämligen Claes G Olsson. Claes som är etnolog och har varit forskare vid Umeå Universitet var med och bildade föreningen 1987 tillsammans med Bengt Lindqvist och Rolf Utberg. Föreningen tackar Claes för hans stora insatser för föreningen under åren. Claes har därför nu blivit hedersmedlem i föreningen. Dessutom ska vi framöver ha ett seminarium med ett ämne som Claes väljer.

Under maj månad fick vi en förfrågan om vi kan ta hand om ett förbunds historiska material. Ett förbund som tidigare varit medlem i HHF men nu inte är det. Ett budskap till alla är att vi inte kan ta hand om historiskt material utan det ska bevaras i museer och arkiv som redan finns. Det kan vi ge tips om hur man gör. Vi planerar och ett seminarium om arkivfrågor.

Det visar att intresset för vår verksamhet finns även utanför kretsen av våra medlemmar. Tipset till alla som inte är medlemmar i HHF: se till att ni blir det snarast! Gå in på vår hemsida hhf.se och ansök om medlemskap. Vi behöver varandra.

Jan-Peter Strömgren, Ordförande

Rapport från HHF:s seminarium:  ”UNCRPD, vägen till en FN-konvention”

Det var rubriken på inbjudan till Handikapphistoriska föreningens seminarium i anslutning det följande årsmötet samma dag. Seminariet gjordes i samarbete med ABF-Stockholm och hölls också i deras lokaler på Sveavägen i Stockholm. Vi var i Sandlersalen och ett 60-tal personer var närvarande. Seminariet hölls på förmiddagen den 26 april 2019.

Medverkande:

  • Tomas Lagerwall
    Handikappinstitutets/Hjälpmedelsinstitutets internationellt ansvarig 1983 – 1998, Rehabilitation Internationals generalsekreterare 2001 – 2008, sekretariat i IDA (International Disability Alliance).
  • Kicki Nordström
    WFB (World Federation for the Blind) ordf. och vice ordf. och ledamot av IDA, arbetade på SRF bl.a. med Erik Staaf. Varit medlem av ”panel av expert” som var kopplad till FN:s särskilda rapportör.
  • Lars Lööw
    Idag generaldirektör Svenska EFS-rådet. Var tidigare Handikappombudsman och deltog i en grupp för nationella MR institutioner vid arbetet med konventionen i FN.
  • Annika Jyrvall Åkerberg
    Jurist på Civil Rights Defenders.
    Annika var med och arbetade med alternativrapporten från funktionshinderrörelsen i samband med första granskningen av Sverige av granskningskommittén i Geneve 2014.
  • Mikael Klein
    Intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige.
    Deltog i granskningen 2014 men också i den granskningsprocess som nu pågår.
  • Christer Degsell
    Styrelseledamot i HHF med tidigare olika statliga tjänster och uppdrag inom funktionshinderområdet.
  • Jan-Peter Strömgren
    Ordförande i Handikapphistoriska föreningen och dagens moderator.
    Ordförande IFHOH (international Federation of Hard of Hearing people, ledamot IDA 2005 – 2010, ordförande IDA 2009 – 2010. Deltog vid granskningen av Sverige 2014 i Geneve.

I inbjudan angavs följande bakgrund till seminariet:

”I år, 2019, är det tio år sedan UNCRPD trädde i kraft i Sverige. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska därmed följas i Sverige och har blivit en självklarhet i många sammanhang. Dock är det mycket kvar att göra. Den nämns som utgångspunkt i regeringens funktionshinderpolitik och den har blivit ett allt vassare juridiskt verktyg för personer med funktionsnedsättning.
Men vägen till ratificering av konventionen var allt annat än självklar. Inte minst för att idén om en särskild konvention om funktionsnedsättning möte motstånd inom den svenska handikapprörelsen.
Under seminariet kommer personer som var centrala i arbetet som ledde fram till konventionen berätta vad som startade processen, om motståndet som fanns och en den slutliga ratificeringsresan som är okänd för många, både inom och utanför handikapprörelsen.”

Välkommen

Seminariet startade 09.30 med att Handikapphistoriska föreningens ordförande Jan-Peter Strömgren hälsade såväl publik som deltagare välkomna till dagens seminarium. Han gjorde också inledningsvis en presentation av bakgrunden till konventionen ur ett svenskt perspektiv. Startpunkten sattes till år 1980 och det därpå följande FN:s handikappår.

pastedGraphic_1.png

Lokalen i FN-huset där huvuddelen av de formella förhandlingarna hölls vid framtagandet av konventionen.

  • Processerna som startar processen påbörjas under 1980-talet. Exempelvis utsågs 1981 av FN till ett internationellt handikappår. Det viktigaste resultatet av detta år var världsaktionsprogrammet för handikappade, som antogs av generalförsamlingen i resolution 37/52. 
  • 1981 bildas DPI, Disabled PeopIe  International
  • 1987 arrangerade FN ett expertmöte om handikappfrågor. Expertmötet, som hölls i Stockholm, rekommenderade att generalförsamlingen skulle sammankalla en särskild konferens med uppgift att göra ett utkast till en internationell konvention.
  • FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning antogs 1993 och har varit ett enormt viktigt dokument för utvecklingen av mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning. Med standardreglerna följde en särskild FN-rapportör. Bengt Lindqvist var den första innehavaren av denna funktion.
  • Panel of experts knöts till arbetet med standardreglerna.
  • En milstolpe i arbetet för att funktionshinderfrågor ska behandlas som viktiga aspekter av de mänskliga rättigheterna är FN:s resolution 2000/51.
  • I början av 2000-talet höjdes återigen röster, bland annat från Mexiko, med krav på att man skulle skapa en konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den svenska funktionshinderrörelsen var inte odelat positiv till detta.
  • IDA (International Disability Alliance) en samlad internationell funktionshinderrörelse bildas.
  • Konventionen antogs av FN:s generalförsamling i december 2006. Den öppnades för undertecknande den 30 mars 2007. Samma dag undertecknade 82 länder, däribland Sverige, den nya konventionen. Konventionen trädde i kraft den 3 maj 2008, när 20 stater hade ratificerat den.
  • Genom att ratificera en konvention förbinder sig ett land definitivt för att följa den. Ratificeringen görs i de flesta stater av regeringen efter beslut i landets parlament. I Sverige fattade riksdagen detta beslut 2008 (och 2009 trädde den i kraft). 
  • Granskning av hur länder lever upp till konventionen sker regelbundet av den s.k. granskningskommittén som FN har i Genevé. 2014 skedde den första granskningen av Sverige. Nu är det snart tid för den andra.

De som inbjudits att delta i seminariet är personer från Sverige som mer direkt varit inblandade i processen under olika skeden. De flesta av dessa deltog i konventionsarbetet utifrån uppdrag inom olika internationella organisationer. Det svenska engagemanget var från början begränsat och i vissa fall till och med negativt. Många andra personer skulle också kunnat vara aktuella men tiden blev den begränsande faktorn.

1980 – 1995 med FN:s handikappår, expertmöte och standardreglerna

Christer Degsell gav en beskrivning av det svenska engagemanget kring dessa aktiviteter. Inledningsvis tog Christer avstamp i aktiviteter inom den svenska funktionhinderrörelsen som resulterar i en rapport 1972 ”Ett samhälle för alla”. Ett princip- och handlingsprogram för Handikappförbundens Centralkommitté. Programmet antogs efter ett års interna diskussioner inom HCK:s medlemsförbund av mer än 400 representanter från 20 handikappförbund. 

1981 kom sedan FN:s internationella handikappår. I Sverige ledde det till ett handlingsprogram från regeringen i handikappfrågor

1987 genomfördes FN:s expertmöte om handikappfrågor i Stockholm. Där föreslog man en konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Men det gick inte att uppnå enighet bland FN:s medlemsstater om förslagen.

Processen som påbörjats leder däremot till att FN 1993 FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Standardreglerna består av 22 regler inom 8 huvudområden.

  • Tillgänglighet
  • Utbildning
  • Arbete
  • Ekonomisk och social trygghet Familjeliv och personlig integritet
  • Kultur
  • Rekreation och idrott
  • Religion

Standardreglerna och processen fram till arbetet med konventionen

Tomas Lagerwall och Lars Lööv gav i en dialog sina versioner av vad som hände under processen från standardreglerna till arbetet med konventionen påbörjades 2005. Lars PowerPoint-bild på detta var:

  • Arbetet fram till 1993 och standardreglerna var omfattande och engagerade flera delar av FN
  • WHO och ILO hade egna program  kopplade till funktionshinderfrågor, inte minst WHOs arbete med Community based rehabilitation 
  • Standardreglernas betydelse för att sprida frågor om situationen för människor med funktionsnedsättningar kan inte överskattas. Bengt som rapportör öppnade så många dörrar och startade massor av utvecklingsinsatser. 
  • Under 1990-talet kom också de första nationella diskrimineringsförbuden i t.ex. USA och GB.

En konvention var inte någon självklarhet men Lars visade nedanstående text på en PowerPoint-presentation:

  • Méxicos initiativ handlade inte om en MR-konvention utan en bred och omfattande konvention under samma sociala paraply (Commission for Social Development) som FN:s standardregler
  • Det ledde till en omfattande diskussion om var i FN-systemet konventionen skulle landa och vilken roll den skulle få. 
  • MR-sidan med Högkommissarien för mänskliga rättigheter i spetsen vann. Det fanns också annat motstånd. Bl.a. utryckte Bengt Lidqvist efarhåga för att det framgångsrika arbete han bedrivit som Speciell rapportör kunde riskeras. 
  • Jag tror att Bengts arbete snarare var en förutsättning för tillkomsten och inte minst för den snabba och omfattande ratificeringen av konventionen.

Kicki Nordström kom också in i den här diskussion med sin initierade inblick i hur den internationella funktionshinderrörelsen organiserade sig och bland annat bildade IDA utifrån den redan existerande ”panel of experts. En process som verkligen skulle behöva nedtecknas.

Konventionen blir till

Kicki Nordström och Tomas Lagerwall berättar inledningsvis om stora och mindre händelser med intressanta detaljer kring vad som försiggick både öppet och i kulisserna. Processer och händelser som fick FN att till slut bestämma sig för att påbörja konventionsprocessen.
Lars Lööv fortsatte med att beskriva för sin del hur en grupp med nationella MR-funktioner bildades och som han som Handikappombudsman i Sverige deltog i. 

  • Under första förhandlingsomgången var jag anmäld som delegat i den svenska statens delegation. Det skedde på kort varsel så jag kunde aldrig åka till New York. 
  • Från andra förhandlingstillfället deltog HO som oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter på alla möten, antingen genom mig eller någon annan medarbetare eller båda delarna. 
  • HO utsågs ungefär halvvägs in i förhandlingarna att i samarbete med Irland företräda samtliga Europas NHRI i förhandlingarna.

Han beskrev vad han och Handikappombudsmannen gjorde i processen vid sidan av förhandlingstillfällena. 

  • Arrangerade ett möte med NHRI och funktionshinderrörelsen i Stockholm
  • Arrangerade ett arbetsmöte för europeiska NHRIs i Stockholm 
  • Arrangerade ett förmöte i New York inför en av slutförhandlingarna
  • Deltog i ett arbetsmöte arrangerat av Irlands kommission för mänskliga rättigheter
  • Deltog i ett arbetsmöte för NHRI och akademier arrangerat av juridiska fakulteten på Harvard
  • Deltog på flera nätverksträffar med NHRI hos FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter och andra möten på Europeisk nivå.

Lars redogjorde också för två doktorsavhandlingar som beskriver konventionsprocessen. De gjordes som ett resultat av Handikappombudsmannen (HO) arbete i samband med framtagandet av konventionen. De aktuella avhandlingarna är:

  • HO bidrog till forskningen genom att låta en doktorand, Anna Bruce, från Raoul Wallenberg institutet delta under HOs namn. 
  • En av de tidigare medarbetarna på HO, Anna Nilsson, har även hon doktorerat på konventionen

Under presentationerna fördes spontana samtal mellan presentatörerna och med moderatorn som också deltagit i processen i FN på plats. 

Alternativrapport och granskningen 2014

Annika Jyrwall-Åkerberg beskrev sin egen karriär inom FN där hon upptäckte tekniken med att skriva en alternativrapport. Något som den svenska funktionshinderrörelsen blev intresserade av och sedan också gjorde en till 2014.års granskning. Annika höll i detta arbete. Just nu håller den samlade funktionshinderrörelsen på med ett liknande arbete som också ska leda till en alternativrapport som ska lämnas till FN:s granskningskommission i Geneve. 

Dagsläget

Mikael Klein berättade om det arbete som nu pågår inom funktionshinderrörelsen för att ta fram en alternativrapport. Mikael lyckades inte visa sin PowerPoint-bilder vid seminariet men det var detta han bland annat informerade om:

  • Konventionens övervakningskommitté lämnade sin frågelista (List of Issues) till Sverige i oktober 2018
  • Svenska regeringen ska lämna svar på frågorna senast den 1 oktober 2019
  • Sverige kallas till förhör tidigast 2020.

Nio arbetsgrupper arbetar just nu:

  • Lag och genomförande (1-5,13,33) Värd: Ola, ILI
  • Tillgänglighet (9, 11, 20) Värdar: Karro, DHR, Marie-Louise, Astma Allergi
  • Demokrati (18, 29, 21) Värd: Bengt-Erik, Dyslexiförbundet
  • Arbete och försörjning (26,27,28) Värd: Annica, Attention
  • Hälsa (25,26,30) Värd: Eva-Maria, Reumatikerförbundet
  • Tvångsvård (10, 14-17) Värdar: Jimmie, RSMH 
  • Barn, familj, utbildning (7,23,24) Värd: Agneta, Autism Asperger
  • LSS (19, 12) Värd: Anna, Downföreningen
  • Medvetandegöra, uppföljning (6-8, 22, 31, 32) Värd: Peter, Lika Unika

Arbetsgrupperna bedömer efterlevnaden av artiklarna

  • Finns svensk lagstiftning?
  • Fungerar det i praktiken?
  • Är rättigheterna utkrävbara?
  • Följs rättigheterna upp? (monitoring)
  • Finns kunskap och medvetenhet? (statsförvaltning, rättsväsende, rättighetsbärare)

Mikael berättade att arbetsgrupperna ska samla och sammanställa fakta (statistik, forskning, rapporter). De ska vara klara i oktober 2019. En nationell rapport ska publicera den 3 december 2019.

pastedGraphic_2.png

Avslutning

Jan-Peter Strömgren sammanfattade dagen med att konstatera att vi nog alla under seminariet fått ny information som tidigare inte varit känd för en bredare grupp. Jan-Peter berättade också om att HHF nu kommer att åter igen söka medel från arvsfonden för att få möjlighet att dokumentera det som under seminariet behandlats och beskrivits. 

Det är viktigt att vi tecknar ned och beskriver processen så att inte minst de unga och nya inom funktionshinderrörelse kan läsa och lära av historien. Den internationella funktionshinderrörelsen kan verkligen vara stolt över det arbete som man utförde före och under konventionsarbetet. Under devisen ”Nothing about us without us” lyckade man påverka textinnehållet med ca 75 procent.

Ny styrelse

Samma dag som seminariet om handikappkonventionen hölls hade HHF också sitt årsmöte. Nya ledamöter i HHF:S styrelse är Guy Lööv och Anna Wallsten, som efterträder Gunnar Sandström, SRF. De presenterar sig här nedan. I övrigt består styrelsen av J-P Strömgren, ordförande, Karin Månsson, sekreterare, Erling Södergren, kassör, Beatrice Christensen Sköld, redaktör, Emil Erdtman, Diana Chafik och Lars Hagström.

   pastedGraphic_3.png   Foto: Linnéa Bengtsson

 Guy Lööv

Jag började vid årsskiftet 1978/79 som handläggare på Synskadades Riksförbund (RF). Mina arbetsuppgifter inkluderade utbildning, arbete och rehabilitering. I mitten av 1980-talet skrev jag också en bok tillsammans med Håkan Ceder som hade titeln Utestängd – om handikappades arbetsvillkor. Jag utsågs också under denna tid till sakkunnig i Dataeffektutredningen. 

1988 började jag som intressepolitisk chef på DHR, där jag var anställd fram till 2001. Under tiden var jag dok tjänstledig vid några tillfällen för att arbeta som sekreterare i statliga utredningar. Den första om personliga assistenter. Efter en tid fick jag ett nytt uppdrag, som sekreterare i Lönebidragsutredningen och slutade då vid DHR. Därefter deltog jag i slutarbetet med Assistanskommittén.

År 2006 började jag arbeta som handläggare vid Pensionärernas Riksorganisation (PRO), där mina huvudsakliga arbetsuppgifter rörde äldreomsorg, kommunala pensionärsråd och tillgängliga miljöer. 2014 anställdes jag som politisk sakkunnig hos statsrådet Åsa Regnér. Jag slutade där efter ett år och blev då sekreterare i en statlig utredning om Hur man kan utveckla verksamheten med hjälp av välfärdsteknik.

pastedGraphic_4.png

Anna Wallsten

Anna Wallsten heter jag och arbetar som verksamhetsledare på Synskadades museum och som arkivarie på Synskadades riksförbund. Jag har förutom arkivarieutbildning en fil.kand. i etnologi. Min första kontakt med HHF var i samband med skrivandet av min kandidatuppsats ”Anpassad identitet – Om kvinnor med affektiva diagnoser och deras kontakter med psykvården”. Det ledde till att jag senare fick en praktikplats på Nordiska museet i HAIKU-projektet. Jag var också, som företrädare för Synskadades museum, en av deltagarna i nätverket FOKUS. 

Tidigare har jag suttit som ordförande för Ångestsyndromssällskapet i Västerås, och jag har nu en styrelsepost i föreningen Per Aron Borgs vänner. Som anställd på Synskadades museum brinner jag för att öka förståelsen för synskadades livsvillkor både förr och nu – inom och utanför vår organisation. Jag jobbar också med att försöka bredda perspektiven för att få syn på de berättelser som ”minoriteter inom minoriteten” bär på.  

Innan jag hamnade i Stockholm och kulturarvsbranschen bodde jag i Västerås och arbetade som mediasäljare. På fritiden tycker jag om att läsa och titta på intressanta dokumentärer. Den tid som blir över spenderar jag på Friskis&Svettis, på någon bra konsert i Stockholmsnatten eller med min dotter Luna. 

Danmark firar Bank-Mikkelsen

Dansk Handicapforbund håller en konferens den 7 juni till minnet av Niels Bank-Mikkelsens insats för rättighetstänkandet i Danmark.

Konferensen hålls i Handicaporganisationernes Hus i Hᴓje Tåstrup. Bland talarna märks professor Birgit Kirkebᴂk och landsformand Sytter Kristensen.

Anmälan kan ske på www.handicaphistrorien.dk , där ni också kan se ett detaljerat program.

Konferensen kostar 900 danska kronor för icke-medlemmar. 

Nytt arkivförbund

Den 13 – 14 maj höll det Svenska Arkivförbundet vårmöte och stämma på Stockholms Stadsarkiv.  Det var det nya arkivförbundets första årsmöte.  Det har kommit till genom en sammanslagning av Folkrörelsernas arkivförbund (FA) och Näringslivets arkivförening (NAF).  

Blad talarna fanns TF riksbibliotekarien Lars Ilshammar, riksantikvarie Lars Amreus och riksarkivarien Karin Åström. Stadsarkivarien Lennart Ploom som också var värd för stämman berättade om Stadsarkivets nya lokaler vid Liljeholmkajen, som dock inte ersätter lokalerna på Kungsklippan och Frihamnen utan är ett komplement. Det blir nu lättare att studera bebyggelsehandlingar, vård- och sjukhusarkiv och inte minst föreningsarkiv. Efter konferensen gjorde deltagarna ett studiebesök på Liljeholmskajen.  

För att ta sig till de nya arkivlokalerna kan man åka röda linjen (T-bana) till Liljeholmen eller buss 160 från Gullmarsplan och har hållplats nära arkivet.

Den officiella invigningen av arkivet blir först i höst.  

****************************************************************

Redaktion: Beatrice Christensen Sköld (beatriceskold@gmail.com), Diana Chafik och Emil Erdtman

****************************************************************

Minnesseminarium om Barbro Carlsson 1 november 2018

Medlemsblad nr 5 2018

Ur innehållet Medlemsblad nr 5 2018

Ordföranden har ordet: Åren går och historien fylls på och växer 
Rapport från minnesseminarium för Barbro Carlsson 
Skolan och barn med funktionsnedsättning – en utveckling längs tre olika spår 1807 – 1962 
Montessoris pedagogik för barn med utvecklingsstörning 
Texter om rättigheter och rättighetstänkande 

Medlemsblad nr 5 2016

Medlemsbladet utkommer 5 gånger under året. Det skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Bladet finns också i LL-version. Medlemsblad nr 5 2016 har nu utkommit med fjorton sidor intressant läsning och information.

Medlemsblad nr 5 – kort om innehållet

Ordförande har ordet – En värld i förändring och utveckling
HHF:s årsmöte 2017
Valberedningen har ordet
Seminarium – Från välgörenhet till välfärd
HHF skriver till Kulturdepartementet
Vita käppens historia
När blir en förening historiskt intressant – och historiskt intresserad?
Litteratur-tips
Nyheter från Danmark
Reflexioner av Barbro Carlsson
Tactile Reading – Brailleskriften

Medlemsblad nr 4 2016

Medlemsbladet utkommer 5 gånger under året. Det skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Bladet finns också i LL-version. Syftet med Medlemsbladet är att förse medlemmarna med information om föreningens arbete, nyutkomna böcker, skrifter och forskningsrapporter inom HHF:s område samt olika aktiviteter som rör föreningens verksamhet. Till det medverkar såväl gästskribenter som styrelseledamöter.
I redaktionen finns Gunilla Stenberg Stuckey och Solveig Johansson Grip. AnnCharlotte Karlberg svarar för LL-versionen.


 

 

Medlemsblad nr 3 2016

Medlemsbladet utkommer 5 gånger under året. Det skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Bladet finns också i LL-version. Syftet men Medlemsbladet är att förse medlemmarna med information om föreningens arbete, nyutkomna böcker, skrifter och forskningsrapporter inom HHF:s område samt olika aktiviteter som rör föreningens verksamhet. Till det medverkar såväl gästskribenter som styrelseledamöter.
I redaktionen finns Gunilla Stenberg Stuckey och Solveig Johansson Grip. AnnCharlotte Karlberg svarar för LL-versionen.


 

Medlemsblad nr 3 – kort om innehållet

Detta nummer inleds av vår nyvalda ordförande Jan-Peter Strömgren. Han skriver under rubriken ”Historik krävs för en god framtid”. Han redogör för sina tankar och idéer för HHF:s fortsatta arbete. Kompetens finns men vi saknar ekonomiska resurser för önskvärda projekt.

Vid årsmötet i april 2016 avgick ordföranden Birgitta Andersson samt ledamöterna Barbro Carlsson och Lennart Nolte. Nya ledamöter är Jan-Peter Strömgren, ordförande, Diana Chafik och Gunnar Sandström. De presenterade sig och presentationerna kan läsas på HHF:s hemsida.

I samband med årsmötet avhölls ett seminarium om EU:s funktionshinderpolitik i går och i dag och dess påverkan på Sverige. Ingemar Färm och Malin Ekman Aldén medverkade och moderator var Tiina Nummi Södergren som också har skrivit ett referat i detta nummer av Medlemsbladet.

HHF:s historia är säkrad! Dokument rörande HHF:s historia under de första 25 åren är nu efter ett omfattande arbete med insamling, sortering och strukturering inlämnade till Riksarkivet. Vi kan alla bidra, där vi är verksamma, för att mate­rialet som beskriver HHF:s historia och historiska insatser ska få den uppmärksamhet det förtjänar.

Margareta Persson avtackar Birgitta Andersson för hennes arbete som HHF:s ordförande. Hon nämner fyra viktiga egenskaper som Birgitta har: Hon har en ideologisk inbyggd kompass, hon är en ”doer”, hon använder aldrig floskler och schabloner och hon har en varm och ärlig personlighet.

Förslag till sommarens omläsning är boken ”Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet”
Red. Lars Grönvik och Mårten Söder, Gleerups förlag, 2008

Notiser och lästips:

”Forskningen som haltar”

”Tillgängliga arbetslivsmuseer”

”Legal capacity”

Konferens: Disability, Arts and Health är tema för den konferens som arrangeras i Bergen, Norge, den 1-2 september 2016.

Avslutningsvis reflekterar Birgitta Andersson över några situationer från sin uppväxt och sitt yrkesverksamma liv.

Möt Handikapphistoriska Föreningen i Almedalen 3 juli 10.00 – 12.00!

Vill du ha Medlemsbladet i LL-version? Kontakta Gunilla Stenberg Stuckey på e-mail: gunilla.stuckey@comhem.se

EN SKÖN SOMMAR!

önskar
Redaktionen

Medlemsblad nr 2 2016

Medlemsbladet utkommer 5 gånger under året. Det skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Bladet finns också i LL-version. Syftet men Medlemsbladet är att förse medlemmarna med information om föreningens arbete, nyutkomna böcker, skrifter och forskningsrapporter inom HHF:s område samt olika aktiviteter som rör föreningens verksamhet. Till det medverkar såväl gästskribenter som styrelseledamöter.
I redaktionen finns Gunilla Stenberg Stuckey och Solveig Johansson Grip. AnnCharlotte Karlberg svarar för LL-versionen.


 

Medlemsblad nr 2 – kort om innehållet

Ordförande Birgitta Andersson inleder med att diskutera kring betydelsen av att låta den historiska kunskapen bli en ryggrad i politiskt påverkansarbete bl.a. inom funktionshinderrörelsen.

Därefter en påminnelse om årsmötet den 15 april 2016 och om seminariet EU och funktionshinderpolitiken som genomförs i anslutning till det.

Vi rapporterar från seminariet den 5 mars, Genusperspektiv på att leva med funktionsnedsättning, och låter läsarna få del av Maria Johanssons kommentarer och reflexioner kring det.

Så följer information om Sörmlands museums utställning Ont i själen och överallt. Den berättar om livet på ett mentalsjukhus runt 1920, och kommer att finns på flera platser under 2016.

Korta artiklar med länkadresser erbjuder läsning om den nu avvecklade Stiftelsen Fokus och att leva med funktions­­nedsättning på 1960- och 70-talen. Vidare om Dr. Guislain Museum i staden Gent, Belgiens första psykiatriska asyl samt Den döva tidsmaskinen, en teaterpjäs om de Dövas historia med döva själva som aktörer.

Under rubriken Vem i din släkt glömdes bort? berättar AnnCharlotte Karlberg om bakgrunden till biografin Axel var idiot (tidigare anmäld i medlemsbladet) och ger kontaktuppgifter till författarens ”handledning i att finna glömda berättelser och insikter om andra tiders utanförskap”.

Lästips leder till Forskning om funktionshinder pågår, som ges ut av Centrum för forskning om funktionshinder vid Uppsala universitet.

Avslutningsvis berättar Lennart Nolte, avgående ledamot i HHF:s styrelse, om hur hans intresse för historia väcktes och har utvecklats genom åren.

 

Medlemsblad nr 5 2015

Medlemsbladet utkommer 4- 5 gånger under året. Medlemsbladet skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Dess syfte är att tillhandahålla medlemmarna en kort information om föreningens arbete, nyutkomna böcker, skrifter och forskningsrapporter samt olika aktiviteter som rör föreningens verksamhet. I varje nummer finns gästskribenter och under rubriken Reflexioner delar olika styrelseledamöter och andra med sig av sina funderingar. I nuvarande redaktion finns Gunilla Stenberg Stuckey och Solveig Johansson Grip.


 

Medlemsblad nr 5 – kort om innehållet

Medlemsblad nr 5 2015 inleds med Ordförande har ordet. ”Den som har kunskap om sin historia har också makt i nuet”, det var i korthet tanken bakom det nu avslutade projektet FOKUS, skriver Birgitta Andersson. Ett nätverk av anställda på museerna fortsätter nu i projektets anda i dialog med funktionshinderorganisationerna.

HHF:s årsmöte 2016 annonseras och valberedningen lämnar en rapport, samt efterlyser förslag på ledamöter till styrelsen.

Under rubriken FOKUS summerar projektledaren, Diana Chafik, projektet, och presenterar handboken Bredda mångfalden – en handbok om människor med funktionsnedsättning i museernas arbete. Samordningsgruppen för nätverket FOKUS presenterar sig.

Barbro Carlsson har, för Medlemsbladets räkning, träffat Handikappförbundens ordförande Stig Nyman och berättar från deras samtal om bl.a. prioriterade handikappolitiska frågor, remissarbete, handikapprörelsens samlade kompetens och betydelsen av samarbete.

Kyrka, delaktighet och funktionshinder var temat på det seminarium som HHF genomförde den 5 oktober och där Linda Vikdahl förläste om sin avhandling Jag vill också vara en ängel.  Här får vi del av Claes G Olssons anförande från samma tillfälle; en historisk tillbakablick på det inflytande kristendomen och svenska kyrkan haft på vår människosyn, om omsorg och kontroll och varför och hur kyrkan ägnade sig åt utbildning av personer med funktionsnedsättning.

Under rubriken Ny litteratur presenteras Ett historiskt och etymologiskt lexikon över det amerikanska teckenspråket .  Författare är Emily Shaw och Yves Delaporte.

Avslutningsvis skriver Ken Stuckey om blinda personers villkor i ett historiskt perspektiv med utgångspunkt i självbiografin Barfotaadvokaten, en blind mans kamp för rättvisa och frihet i Kina. Cheng Guangcheng född 1971, växte upp fattig och blind på landsbygden i Kina men blev en välkänd, självlärd politisk aktivist för personer med funktionsnedsätt­ning.

 

 

 

Medlemsblad nr 4 2015

Medlemsbladet utkommer 4- 5 gånger under året. Medlemsbladet skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Dess syfte är att tillhandahålla medlemmarna en kort information om föreningens arbete, nyutkomna böcker, skrifter och forskningsrapporter samt olika aktiviteter som rör föreningens verksamhet. I varje nummer finns gästskribenter och under rubriken Reflexioner delar olika styrelseledamöter och andra med sig av sina funderingar. I nuvarande redaktion finns Gunilla Stenberg Stuckey och Solveig Johansson Grip.


 

Medlemsblad nr 4 – kort om innehållet

Medlemsblad nr 4 2015 inleds med Ordföranden har ordet där Birgitta Andersson diskuterar kring ord och ordens betydelse. Hur vi använder ord som påverkar och ibland avslöjar. Varför reagerar inte fler när media använder ord som kränker?

Så en rapport om HHF:s informationssatsning under politikerveckan i Almedalen, följt av senaste nytt från FOKUS-projektet och en glädjande nyhet om att projektledaren, Diana Chafik, inbjudits att medverka vid ett seminarium i Istanbul för att berätta om projektet.

Under rubriken Ny litteratur presenteras två böcker av Bo Andersson; Människor och möten samt Naturligt – VIS.

Stig Larsson, tidigare ledamot i HHF:s styrelse, uppmärksammar de forskningsarbeten på handikappområdet som redovisas av HHF:s motsvarighet i USA och presenterar en omfattande lista på artiklar, recensioner samt ett boktips.

Avslutningsvis delar Lars Hagström med sig av tankar och funderingar kring vad historien betyder för honom och för oss i vår tid. Om hur politiken utvecklats (eller inte) och hur ord och benämningar använts, när det gäller vårt område, från 40-talet till nutid.

 

 

 

 

Medlemsblad 3 2015

Medlemsbladet utkommer 4- 5 gånger under året. Medlemsbladet skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Dess syfte är att tillhandahålla medlemmarna en kort information om föreningens arbete, nyutkomna böcker, skrifter och forskningsrapporter samt olika aktiviteter som rör föreningens verksamhet. I varje nummer finns gästskribenter och under rubriken Reflexioner delar olika styrelseledamöter och andra med sig av sina funderingar. I nuvarande redaktion finns Gunilla Stenberg Stuckey och Solveig Johansson Grip.


 

Medlemsblad nr 3 2015 – kort om innehållet

Medlemsblad 3/2015 inleds med Ordförande har ordet där Birgitta Andersson berättar om HHF:s planer inför Almedalsveckan. Så en rapport från Årsmötet 2015 och en presentation av de två nya styrelseledamöterna. Något om konferensen Den egna historiens betydelse och en rapport från aktuell verksamhet i projektet FOKUS.

Ingemar Färm, tidigare kanslichef och därefter ordförande inom Handikapp­förbunden, var under åren 2003-2005 projektledare för ett projekt inom European Disability Forum, EDF, som avsåg att stödja handikapprörelsen i vissa ansökarländer till EU. Ingemar berättar nu om detta projekt.

Från folkrörelsernas arkivförbunds årsstämma och konferens i Umeå rapporterar Claes G Olsson.

Kerstin Fellenius skildrar 50 år av svensk synhistoria. Hon belyser några stora förändringar som skett under hennes tid som lärare, reselärare, synpedagog, forskare och lärarutbildare med fokus på barn och unga med svår synnedsättning eller blindhet.

Ett uppdrag också för HandikappHistoriska Föreningen? AnnCharlotte Carlberg reflekterar kring regeringens uppdrag att ta fram förslag om ”hur funktionshinders­politiken kan bli mer effektiv och systematisk.”

Till sist skriver Gunilla Stenberg Stuckey om den gravt hörselskadade slagverksartisten Evelyn Glennie som tilldelats Polarpriset 2015.