Medlemsblad nr 5 2015

Medlemsbladet utkommer 4- 5 gånger under året. Medlemsbladet skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Dess syfte är att tillhandahålla medlemmarna en kort information om föreningens arbete, nyutkomna böcker, skrifter och forskningsrapporter samt olika aktiviteter som rör föreningens verksamhet. I varje nummer finns gästskribenter och under rubriken Reflexioner delar olika styrelseledamöter och andra med sig av sina funderingar. I nuvarande redaktion finns Gunilla Stenberg Stuckey och Solveig Johansson Grip.


 

Medlemsblad nr 5 – kort om innehållet

Medlemsblad nr 5 2015 inleds med Ordförande har ordet. ”Den som har kunskap om sin historia har också makt i nuet”, det var i korthet tanken bakom det nu avslutade projektet FOKUS, skriver Birgitta Andersson. Ett nätverk av anställda på museerna fortsätter nu i projektets anda i dialog med funktionshinderorganisationerna.

HHF:s årsmöte 2016 annonseras och valberedningen lämnar en rapport, samt efterlyser förslag på ledamöter till styrelsen.

Under rubriken FOKUS summerar projektledaren, Diana Chafik, projektet, och presenterar handboken Bredda mångfalden – en handbok om människor med funktionsnedsättning i museernas arbete. Samordningsgruppen för nätverket FOKUS presenterar sig.

Barbro Carlsson har, för Medlemsbladets räkning, träffat Handikappförbundens ordförande Stig Nyman och berättar från deras samtal om bl.a. prioriterade handikappolitiska frågor, remissarbete, handikapprörelsens samlade kompetens och betydelsen av samarbete.

Kyrka, delaktighet och funktionshinder var temat på det seminarium som HHF genomförde den 5 oktober och där Linda Vikdahl förläste om sin avhandling Jag vill också vara en ängel.  Här får vi del av Claes G Olssons anförande från samma tillfälle; en historisk tillbakablick på det inflytande kristendomen och svenska kyrkan haft på vår människosyn, om omsorg och kontroll och varför och hur kyrkan ägnade sig åt utbildning av personer med funktionsnedsättning.

Under rubriken Ny litteratur presenteras Ett historiskt och etymologiskt lexikon över det amerikanska teckenspråket .  Författare är Emily Shaw och Yves Delaporte.

Avslutningsvis skriver Ken Stuckey om blinda personers villkor i ett historiskt perspektiv med utgångspunkt i självbiografin Barfotaadvokaten, en blind mans kamp för rättvisa och frihet i Kina. Cheng Guangcheng född 1971, växte upp fattig och blind på landsbygden i Kina men blev en välkänd, självlärd politisk aktivist för personer med funktionsnedsätt­ning.

 

 

 

Medlemsblad nr 4 2015

Medlemsbladet utkommer 4- 5 gånger under året. Medlemsbladet skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Dess syfte är att tillhandahålla medlemmarna en kort information om föreningens arbete, nyutkomna böcker, skrifter och forskningsrapporter samt olika aktiviteter som rör föreningens verksamhet. I varje nummer finns gästskribenter och under rubriken Reflexioner delar olika styrelseledamöter och andra med sig av sina funderingar. I nuvarande redaktion finns Gunilla Stenberg Stuckey och Solveig Johansson Grip.


 

Medlemsblad nr 4 – kort om innehållet

Medlemsblad nr 4 2015 inleds med Ordföranden har ordet där Birgitta Andersson diskuterar kring ord och ordens betydelse. Hur vi använder ord som påverkar och ibland avslöjar. Varför reagerar inte fler när media använder ord som kränker?

Så en rapport om HHF:s informationssatsning under politikerveckan i Almedalen, följt av senaste nytt från FOKUS-projektet och en glädjande nyhet om att projektledaren, Diana Chafik, inbjudits att medverka vid ett seminarium i Istanbul för att berätta om projektet.

Under rubriken Ny litteratur presenteras två böcker av Bo Andersson; Människor och möten samt Naturligt – VIS.

Stig Larsson, tidigare ledamot i HHF:s styrelse, uppmärksammar de forskningsarbeten på handikappområdet som redovisas av HHF:s motsvarighet i USA och presenterar en omfattande lista på artiklar, recensioner samt ett boktips.

Avslutningsvis delar Lars Hagström med sig av tankar och funderingar kring vad historien betyder för honom och för oss i vår tid. Om hur politiken utvecklats (eller inte) och hur ord och benämningar använts, när det gäller vårt område, från 40-talet till nutid.

 

 

 

 

Medlemsblad 3 2015

Medlemsbladet utkommer 4- 5 gånger under året. Medlemsbladet skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Dess syfte är att tillhandahålla medlemmarna en kort information om föreningens arbete, nyutkomna böcker, skrifter och forskningsrapporter samt olika aktiviteter som rör föreningens verksamhet. I varje nummer finns gästskribenter och under rubriken Reflexioner delar olika styrelseledamöter och andra med sig av sina funderingar. I nuvarande redaktion finns Gunilla Stenberg Stuckey och Solveig Johansson Grip.


 

Medlemsblad nr 3 2015 – kort om innehållet

Medlemsblad 3/2015 inleds med Ordförande har ordet där Birgitta Andersson berättar om HHF:s planer inför Almedalsveckan. Så en rapport från Årsmötet 2015 och en presentation av de två nya styrelseledamöterna. Något om konferensen Den egna historiens betydelse och en rapport från aktuell verksamhet i projektet FOKUS.

Ingemar Färm, tidigare kanslichef och därefter ordförande inom Handikapp­förbunden, var under åren 2003-2005 projektledare för ett projekt inom European Disability Forum, EDF, som avsåg att stödja handikapprörelsen i vissa ansökarländer till EU. Ingemar berättar nu om detta projekt.

Från folkrörelsernas arkivförbunds årsstämma och konferens i Umeå rapporterar Claes G Olsson.

Kerstin Fellenius skildrar 50 år av svensk synhistoria. Hon belyser några stora förändringar som skett under hennes tid som lärare, reselärare, synpedagog, forskare och lärarutbildare med fokus på barn och unga med svår synnedsättning eller blindhet.

Ett uppdrag också för HandikappHistoriska Föreningen? AnnCharlotte Carlberg reflekterar kring regeringens uppdrag att ta fram förslag om ”hur funktionshinders­politiken kan bli mer effektiv och systematisk.”

Till sist skriver Gunilla Stenberg Stuckey om den gravt hörselskadade slagverksartisten Evelyn Glennie som tilldelats Polarpriset 2015.

 

Medlemsblad 2 2015

Medlemsbladet utkommer 4- 5 gånger under året. Medlemsbladet skickas till alla medlemmar via mejl, svartskrift eller Daisy. Dess syfte är att tillhandahålla medlemmarna en kort information om föreningens arbete, nyutkomna böcker, skrifter och forskningsrapporter samt olika aktiviteter som rör föreningens verksamhet. I varje nummer finns gästskribenter och under rubriken Reflexioner delar olika styrelseledamöter och andra med sig av sina funderingar. I nuvarande redaktion finns Gunilla Stenberg Stuckey och Solveig Johansson Grip.


 

Medlemsblad nr 2 2015 – kort om innehållet

Medlemsblad 2/2015 inleds med Ordförande har ordet följt av nyheten att European Research Council, ERC, har tilldelat ett forskarlag vid Umeå universitet 19 miljoner kronor till handikapphistorisk forskning. Vidare en rapport från aktuell verksamhet i projektet FOKUS, Funktionshinder Och Kulturarv, Utbildning och Samverkan.

AnnCharlotte Carlberg skriver om en ceremoni i Stora synagogan i Stockholm till minne av Förintelsens offer. Under rubriken Hirschdagen den 15 mars glömmer man inte berättar en tidigare elev på Tomtebodaskolan om Axel Hirsch, vem han var och om hans stöd till Tomteboda blindinstitut. På det följer mer om Hirschdagen och hur den firades förr och år 2015.

Tre nya böcker anmäls; Omsorgsrevolutionen av Karl Grunewald, De användbara av Mattias Hagberg och Återblickar – Mer än 40 år av svensk synhistoria av Örjan Bäckman, Kerstin Fellenius och Krister Inde.

Avslutningsvis, under Reflexioner, skildrar Tiina Nummi Södergren utvecklingen i Tanzania när det gäller synen på personer med albinism och kampen för deras lika rättigheter med andra människor.

 

Medlemsblad 1/2015 i Lättläst version

ÅR 2015

hhf HANDIKAPPHISTORISKA FÖRENINGEN

Medlemsbladet ges också ut i lättläst version. Här är ett exempel: Nummer 1/Lättläst Februari 2015

 

ORDFÖRANDE HAR ORDET
Birgitta Andersson är ordförande i Handikapphistoriska Föreningen.

 

I detta Medlemsblad skriver hon om en viktig minnesdag.

FN har bestämt, att den 27 januari varje år ska vara en minnesdag.

Då ska vi tänka särskilt mycket på alla som dog i koncentrationsläger

under andra världskriget.

Flera miljoner människor plågades och dog i sådana läger.

De brukar kallas Förintelsens offer. (Förintelse betyder att ta död på någon).

 

Nazisterna bestämde på den tiden i många länder i Europa.

De tyckte inte att alla människor är lika mycket värda. Därför ville de inteatt exempelvis judiska människor, romer och människor som var sjuka

eller hade någon funktionsnedsättning skulle leva.

Nazisterna ansåg, att vissa människor var bättre än alla andra

och bara sådana människor skulle få finnas i samhället.

 

Ett mycket känt koncentrationsläger hette Auschwitz.

I år är det 70 år sedan människorna i det lägret blev fria.

För väldigt många var det för sent – de var döda eller så svårt skadade

att de dog snart efter befrielsen. De som levde vidare hade kvar

svåra minnen och mardrömmar. Några av dem har orkat berätta om det.

De är i dag gamla människor men försöker hålla minnena levande

för att detta hemska inte ska hända igen. De vill att vi ska lära oss av allt

som de var med om. Det är starkt gjort av dem!

 

Vi ska också komma ihåg, att det fanns människor i Sverige

som tyckte precis som nazisterna och ansåg att människor hör till olika raser.

En del raser tyckte de var bra, andra tyckte de var dåliga.

Det fanns också forskare som tyckte att det var viktigt

att beskriva  varför en del människor skulle vara mindre värda än andra.

 

I Uppsala startade år 1922 ett särskilt institut för rasbiologi.

Där arbetade forskare som trodde på idéer om att ett land kunde bli bättre

om vissa människor inte fick föda några barn.

Forskarna och en hel del andra människor tyckte att staten skulle bestämma

vilka som inte kunde vara värdefulla medborgare.

 

Birgitta Andersson skriver att vi alla måste komma ihåg detta.

Vi måste tänka på att samma idéer om människovärdet kan komma fram

i diskussioner och politiska förslag idag.

Hon tycker att det har varit alldeles för lite information

och diskussion om alla barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning

som dog eller skadades svårt i läger som Auschwitz.

Tidningar och andra media har inte heller berättat mycket om

hur illa det rasbiologiska institutet i Uppsala beskrev och tänkte

om människor med funktionsnedsättningar och deras liv.

 

Birgitta Andersson slutar med att påminna oss alla om historien.

Vi ska ”titta i backspegeln”, minnas vad som hände i Auschwitz och andra läger

och lära oss hur vi ska vara rädda om människovärdet.

 

ÅRSMÖTE OCH KONFERENS
HandikappHistoriska Föreningen har sitt årsmöte

Fredagen den 17 april 2015 klockan 10.00 – 12.00.

Plats : Sandlersalen i ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm.

 

Klockan 13.00 – 16.00 ordnas en konferens (i samma lokal som årsmötet).

Konferensen handlar om att det är viktigt att komma ihåg sin historia.

Program kommer tillsammans med handlingarna till årsmötet.

HandikappHistoriska Föreningen samarbetar med ABF om konferensen.

 

RAPPORT FRÅN VALBEREDNINGEN
Valberedningen har kommit igång med sin uppgift.

Här är namnen på de personer i styrelsen

som enligt stadgarna ska väljas om eller ersättas av någon annan

på årsmötet i april.

 

Birgitta Andersson (ordförande)         Britta Andersson

Claes G.Olsson (vice ordförande)        AnnCharlotte Carlberg

Barbro Carlsson                                      Gunilla Stenberg Stuckey

Sonja Calais van Stokkom                      Stig Larsson

 

Revisorer                                          Revisorsersättare

 

Frank Lembcke (revisor)             Karin Thornberg Arvidsson

Roine Hangvar (revisor)                Steinar Walsö-Kanstad

 

Valberedningen tycker att det är bra

om medlemmar i föreningen kommer med förslag

på personer som kan vara med i styrelsen eller vara revisorer

eller revisorsersättare.

Valberedningen måste ha förslagen senast den 20 februari 2015.

Skicka förslag till valberedningen:

Karin Westlund karin.westlund@ownit.nu     (Karin är sammankallande)

Kristinebergsvägen 10

112 44 Stockholm.

Bengt Lindqvist bengt.lindqvist@telia.com

Linnea Gardeström nea.g@telia.com

 

BÄTTRE MEDLEMSSERVICE
HandikappHistoriska Föreningens medlemmar ska få

bättre medlemsservice och mera information.

Det blir ett nytt medlemsregister och hemsidan ska bli tydligare och snyggare.

Nytt medlemsregister
Kontakten med medlemmarna blir enklare och bättre

med ett nytt medlemsregister. Det går att använda på många sätt.

Vi prövar oss fram och börjar med utskicket om medlemsavgiften

för år 2015. Sedan ska vi använda  registret mer och mer.

 

Hemsidan
Adressen är samma som förut:

www.hhf.se

Men vi håller på att gå igenom hemsidans olika delar.

Hela styrelsen hjälper till att göra texter tydliga och aktuella.

Vi vill gärna ha hjälp av er medlemmar med synpunkter och tips

på nytt och intressant innehåll till hemsidan!

Tips och förslag kan mailas till Britta Andersson:

britta.andersson@comhem.se

 

F O K U S – Handikapphistoriska Föreningens projekt
tillsammans med Upplandsmuseet.

Projektledaren Diana Chafik berättar om nytt som hänt i projektet:

Under oktober och december år 2014 medverkade projektet med tre föredrag

på Stockholms universitet och på Nordiska Museet i Stockholm.

Föredragen handlade om hur berättelser kan samlas in från personer

med olika funktionsnedsättningar och varför det är viktigt, att det finns

sådana berättelser i museernas samlingar och utställningar.

Studenter som var med på föreläsningarna blev mycket intresserade.

 

Som vi tidigare berättat här i Medlemsbladet

så har FOKUS-projektet en särskild utbildning för personer

som arbetar på museer i olika delar av Sverige.

Den 29 och 30 januari i år var det utbildningens tredje gång.

Då handlade utbildningen om museernas samlingar av saker ,foton, berättelser

och praktiska frågor om hur samlingarna kan användas. Det var också  föredrag

som handlade om personer med funktionshinder och hur deras erfarenheter

ska tas tillvara.

 

OM VIKTIGA ERFARENHETER OCH UTSTÄLLNINGAR
Lena Palmqvist är avdelningschef på Nordiska museet i Stockholm.

Hon var med i styrgruppen för Haiku, ett projekt som var ett samarbete

mellan HandikappHistoriska Föreningen och Nordiska Museet.

Hon berättar här, hur erfarenheter från Haiku nu  kommer till nytta

i en ny utställning som just öppnats på Svenska Institutet i Stockholm.

 

Det handlar om en foto-utställning med bilder på fjorton personer

med olika funktionsnedsättningar. Personerna berättar också om sina liv,

sina drömmar, glädje och sorg. Fotografen som tagit bilderna heter

Markus Marcetic.

Det finns en katalog på engelska med alla bilderna och berättelserna.

Texterna i utställningen har också fått något som heter QR-koder.

Det är ett nytt sätt som gör att du kan lyssna på texterna i en mobiltelefon

och samtidigt få syntolkning av bilderna.

Utställningen ska visas i många länder under år 2015:

I Georgien,Turkiet och Brasilien. Den har redan varit i Sankt Petersburg.

Det är en stor stad i Ryssland. Utställningen ska också visas

i huvudstaden Moskva och i flera andra ryska städer.

I Sankt Petersburg fick utställningen flera bilder och texter

som handlade om personer just från den staden.

Så ska det bli också i andra städer, där utställningen visas.

Tanken är att det ska ordnas diskussioner

och andra program i varje stad där utställningen visas.

 

Lena Palmqvist skriver att erfarenheterna av projektet Haiku

var viktiga på många sätt för att fotoutställningen skulle bli bra.

Särskilt utställningen ”Livsbild – 20 röster i tid och rum” gav många idéer.

Både fotoutställningen på Svenska Institutet och ”Livsbild” handlar om

att människor med funktionsnedsättning ska kunna ge oss alla nya kunskaper

genom att själva berätta om sina liv.

 

NYHETER OM UTSTÄLLNINGEN LIVSBILD
Birgitta Andersson och Diana Chafik tycker att det är fantastiskt

att utställningen Livsbild fått en ”uppföljare” som ska besöka många länder

och som redan varit i Ryssland!

Det visar, att utställningen Livsbild verkligen kan påverka!

Därför tycker Birgitta Andersson och Diana Chafik att fler ska ta chansen

att visa Livsbild i hela Sverige. Utställningen har nu varit i Västerås

och är färdig att gå vidare.

De skriver: Låt er inspireras! Hyr utställningen Livsbild – 20 röster i tid och

 rum, ordna temakvällar och visningar!

För information och bokning: Kontakta Diana Chafik

Tel 018 – 16 91 27 eller med epost: diana.chafik@upplandsmuseet.se  

 

 

 

VILHELM EKENSTEEN BLIR HEDERSDOKTOR

När någon har gjort något extra bra inom ett viktigt område,

kan ett universitet kalla henne eller honom för ”hedersdoktor”.

Det brukar vara  mycket högtidligt, när någon blir hedersdoktor.

Vilhelm Ekensteen blir hedersdoktor vid universitetet i Lund i maj i år.

 

Barbro Carlsson berättar om den viktiga bok som Vilhelm Ekensteen skrev

redan år 1968. Boken heter  ”På folkhemmets bakgård”.

Den handlar om hur ett bättre samhälle ska vara.

Där ska personer med funktionsnedsättning kunna leva ett normalt liv.

Det ska inte bero på välgörenhet utan på att både samhället

och funktionshindersorganisationerna ser det som något självklart.

 

Vilhelm Ekensteen skrev om att det fanns brister i grundsynen

hos både samhället och organisationerna.

Barbro Carlsson tycker att boken är lika viktig nu som när den kom ut.

Hela tiden behövs budskapet om solidaritet och respekt

för alla människors rätt till ett bra liv.

 

Vilhelm Ekensteen har kämpat för detta i alla år.

Han har skrivit många artiklar i tidningar och böcker.

Han har haft flera viktiga politiska uppdrag och varit expert

i stora statliga utredningar. Många  har haft nytta

av hans stora kunskaper och engagemang i samhällsfrågor.

Inte minst har han medverkat i många sammanhang

som handlat om personlig assistans.

 

Barbro Carlsson tycker att det är så rätt

att universitetet i Lund nu vill hedra Vilhelm Ekensteen

för allt han har gjort under många år för att samhället ska bli bättre.

Barbro Carlsson tycker att det känns som  en heder

för alla som arbetat tillsammans för ett samhälle för alla.

 

 

 

OM EN NY BOK:

”JAG VILL OCKSÅ VARA EN ÄNGEL!”

 

Claes G.Olsson, föreningens vice ordförande, skriver om en ny bok.

Boken har en lång titel.(”Jag vill också vara en ängel”. Om upplevelser av

delaktighet i Svenska kyrkan hos personer med utvecklingsstörning.)

Författaren heter Linda Vikdahl, hon är både präst i Svenska kyrkan

och forskare. Hon har undersökt ,hur kyrkan bemöter personer

med  utvecklingsstörning och vad personerna själva tycker om kyrkan.

 

Claes G. Olsson anser, att boken har ett intressant ämne.

En del svar på frågorna till personerna med utvecklingsstörning

går att förstå på fler sätt än vad Linda Vikdahl skriver.

Det skulle behövas en djupare diskussion om det.

Det behöver också forskas mera om kyrkans betydelse för skolor

och andra institutioner för barn och vuxna med funktionsnedsättning.

Det finns både goda och dåliga saker att beskriva.

 

Claes G. Olsson tycker att HandikappHistoriska Föreningen

ska diskutera frågor om religioner och deras olika uppfattningar

om människor med funktionsnedsättning.

 

 

INTERNATIONELLA  FRÅGOR

Stig Larsson är med i styrelsen

för HandikappHistoriska Föreningen.

Han försöker skaffa information om handikapphistoria i andra länder.

Han tycker att vi i Sverige borde bli bättre på att ta tillvara

kunskaper och information från andra länder. Vi borde vara mer intresserade

av den handikapphistoriska forskningen i andra länder.

 

Det kan naturligtvis finnas hinder för att vi inte kan så många språk

och att vi kanske inte är så duktiga i engelska som vi ofta tror.

Ett annat hinder kan vara att vi är mycket upptagna av frågor

som handlar om vår egen tid och inte riktigt förstår värdet

av att undersöka och lära oss av erfarenheter från äldre tider.

 

Stig Larsson påminner om att styrelsen vid sitt förra möte tyckte

att det kunde vara intressant att någon gång ordna en konferens

om olika religioner och deras inställning till funktionsnedsättningar.

.

Stig Larsson skriver att det har funnits olika uppfattningar om detta.

En del  uppfattningar har varit stora hinder för personer med

funktionsnedsättning. Andra uppfattningar har varit ett gott stöd.

 

Stig Larsson berättar att det i USA finns intresse för frågor

om religion och funktionsnedsättningar.

I november i år ska det vara en konferens om sådana frågor

i staden Atlanta, USA.

 

 

VIKTIG HANDIKAPPHISTORIA

 

Vi har tidigare berättat en hel del om Helen Keller

som levde under åren 1880 till 1968.

Hon har betytt mycket för många människor.

Hon visade, hur hon kunde leva ett aktivt  liv med många resor

över hela världen. Hon var dövblind, men hon ville inte att det skulle vara ett

hinder.

Hon var mycket bra på att uttrycka sig på ett sätt som många kom ihåg.

Här är ett exempel. Gunilla Stenberg Stuckey,

som tillsammans med Solveig Johansson Grip gör Medlemsbladet,

har översatt från engelska till svenska och sedan har vi gjort det lättläst:

 

En person som har stora funktionsnedsättningar vet inte om

hur mycket hon eller han egentligen kan. Det märker personen själv

bara när hon eller han blir bemött på ett bra sätt och får uppmuntran

att skaffa sig ett eget liv.

 

Helen Keller levde verkligen ett rikt liv. Det syns i en dokumentärfilm

där hon själv spelar huvudrollen .Filmen blev så uppskattad

att hon fick ett mycket fint och välkänt filmpris år 1955.

Hon fick en” Oscar”! Det upptäckte Gunilla Stenberg Stuckey på en bild,

där Helen Keller sitter med Oscarsstatyetten i famnen.

 

Här är en annan av Helen Kellers tankar:

”Medan de sa, att det inte var möjligt att göra,

så gjorde jag det”.

Hon var inte rädd för utmaningar!

————————————————————————————————–

 

OM ATT ÄNDRA ADRESS

Om du får en ny adress eller en annan epost-adress, så är det viktigt

att meddela Britta Andersson epost: britta.andersson@comhem.se

 

Kontakt med styrelsen

Epost-adresser till personer i styrelsen  finns

på hemsidan www.hhf.se (se på ”Om föreningen”)

 

 

Ansvariga för Medlemsbladet nummer 1,år 2015:

Gunilla Stenberg Stuckey, epost: gunilla.stuckey@comhem.se

Solveig Johansson Grip, epost: solveig.grip@telia.com

Lättläst: AnnCharlotte Carlberg

 

 

 

 

 

 

 

Medlemsblad nr 5 2014

Medlemsblad nr 5 2014

2014-12-04

Medlemsblad 5 2014 innehåller, förutom ordförande har ordet, en aktuell beskrivning av projektet Fokus som är inne på sitt andra verksamhetsår. I bladet finns också en artikel om Laura Bridgman som levde i USA och var den första eleven som fick del av dövblindundervisning. Ingemar Färm berättar från sin ordförandetid i Handikappförbunden och Erling Södergren ger oss reflexioner. Dessutom finns en internationell rapport av Stig Larsson.